Särdrag i Helsingfors befolkning: stor andel unga vuxna och ensamboende

I slutet av år 2016 hade Helsingfors 635 000 invånare. Folkmängden har ökat raskt, åren 2013-2016 med i genomsnitt 8 000 per år. Detta innebär en årlig folkökning à 1,3 procent. Ökningen förutspås fortsätta nästan lika starkt de kommande åren. Tempot är exceptionellt jämfört med övriga Finland: över 40 procent av landets folkökning skedde i Helsingfors.

Folkökningen i Helsingfors beror i huvudsak på tre delfaktorer: flyttningsöverskott från övriga Finland, flyttningsöverskott från utlandet, samt naturlig folkökning. Däremot har Helsingfors ett flyttunderskott till den övriga Helsingforsregionen, och fenomenet började växa efter att ha varit som minst (-370) år 2013. Fluktuationerna i flyttunderskottet till övriga Helsingforsregionen har varit den viktigaste föränderliga delfaktorn i Helsingfors folkökning de senaste åren. Detta flyttunderskott inverkar i synnerhet på antalet barn i Helsingfors, i och med att utflyttningarna från Helsingfors i synnerhet handlar om barnfamiljer.

I befolkningens åldersstruktur i Helsingfors betonas unga vuxna och yngre medelålders invånare. Barn och pensionärer finns det klart mindre av än i övriga Finland. Försörjningskvoten är därmed fördelaktigare i Helsingfors, och den förutspås också försämras långsammare här än i övriga Finland och i grannstäderna.

I nästan hälften av Helsingfors bostäder bor bara en person. Barnfamiljerna utgör en knapp femtedel av bostadshushållen. De ensamboendes andel av befolkningen började minska under fullmäktigeperioden, och barnfamiljernas växa. Mer än var fjärde (28 %) barnfamilj är en ensamförsörjarfamilj, och därmed är Helsingfors den kommun på det finländska fastlandet som har största andelen ensamförsörjare: fjärdedelen av barn under 18-år bor i en enföräldersfamilj. Denna andel har dock minskat under de senaste 10 åren.

Tecken på uppgång i ekonomin, men utvecklingen är tudelad

Helsingforsregionen står för nästan en tredjedel av Finlands bruttonationalprodukt. Regionens ekonomi har under fullmäktigeperioden förbättrat sig snabbare än landets som helhet. Mot slutet av år 2015 började investeringarna öka inom den privata sektorn, och år 2016 blev det ny fart på tillväxten genom dels ökat byggande, dels produktionsmässiga investeringar. Dock har varken handel eller industri förbättrat sig på samma sätt som till exempel byggande och företagstjänster.

Den ekonomiska utvecklingen är fortfarande tudelad. Exporten har svårigheter, och tillväxten har byggt enbart på inhemsk efterfrågan. Dagligvaruhandelns försäljning har minskat något, men i övrigt har den privata konsumtionen börjat växa. I synnerhet konsumtionen av varaktiga konsumtionsvaror har ökat starkt. Samtidigt har också hushållens skuldsättning ökat.

Att ekonomin fått lite fart igen började märkas även på sysselsättningen under år 2016. Mellan år 2012 och mars 2016 hade antalet arbetslösa i Helsingfors vuxit med nästan 60 procent. Som värst påminde ökningen om läget under den ekonomiska depressionen i början av 1990-talet. År 2016 avtog  ökningen i antalet arbetslösa, och förmodligen minskar andelen arbetslösa under början av år 2017. I slutet av 2016 fanns det ca. 40 000 arbetslösa arbetssökande i Helsingfors, och arbetslöshetsgraden var 11,9 procent. Oroväckande är i synnerhet att långtidsarbetslösheten ökar. Åren 2012-2016 tredubblades antalet långtidsarbetslösa, och i slutet av 2016 uppgick de långtidsarbetslösa i Helsingfors till 18 000. Långtidsarbetslösheten drabbar i synnerhet de äldre åldersklasserna, men även bland unga och nyutexaminerade har långtidsarbetslöshet blivit vanligare.

Kommunekonomins läge är fortfarande svårt

Utmaningarna inom den finländska nationalekonomin märktes också i Helsingfors stads ekonomi och finansieringsbasis. Jämfört med nivån år 2012 försämrades inkomstfinansieringens tillräcklighet i både Helsingfors och de andra stora städerna i Finland. Finansieringen genom inkomster räckte inte till för att täcka investeringarnas egenandel. Inte heller årsbidraget räckte till för finansieringarna. Att årsbidraget försämrades i Helsingfors berodde bl.a. på att affärsvinsten från de bolagiserade affärsverken inte längre ingår i stadens inkomstfinansiering. Å andra sidan förbättrades årsbidraget i Helsingfors koncernbokslut jämfört med läget år 2012.

Helsingfors stads driftsutgifter ökade med 6,9 procent åren 2012-2015. Största delen av driftsutgifterna gick till köp av service. Andelen köpt service ökade något mera än löneutvecklingen inom stadens egen serviceproduktion ökade.

Från år 2012 till år 2015 ökade Helsingfors stads skatteinkomster med över 11 procent. Största delen av dem var kommunalskatt, en ökning av sammanlagt 7,5 procent. Å andra sidan växte stadens skulder under samma tid. Räknat per invånare slutade skulden växa, i och med att stadens folkmängd växte starkt under perioden.

Byggandet blev livligare, med ökande betoning på bostadsbyggen

Mot slutet av fullmäktigeperioden 2013-2016 blev byggandet livligare i Helsingfors. I synnerhet ökade den sammanlagda våningsytan i de beviljade byggloven och inledda byggena. Även byggandet av kommersiella lokaler, dvs. så kallade verksamhetslokaler för närings-, yrkes- och samfundsverksamhet, blev livligare. Antalet färdigställda våningskvadratmeter hölls på nästan samma nivå som under de senaste fullmäktigeperioderna. Men som helhet fokuserades byggandet i högre grad än tidigare på byggandet av bostäder.

Åren 2013–2016 färdigställdes ca. 15 500 bostäder i Helsingfors, antingen som nyproduktion eller utvidgningar samt 1 300 bostäder genom ändrat användningssyfte. Antalet färdigställda bostäder har årligen varierat mellan ca. 4 000 och 4 500. Trots att antalet fortfarande är mindre än det mål som ställts upp för fullmäktigeperioden kan man ändå säga att bostadsbyggandet i Helsingfors repat sig från svackan i början av 2000-talet. Åren 2013-2015 växte bostadsbeståndet i snitt 1,4 procent per år.

Av de färdigställda bostäderna var 61 procent fritt finansierade ägo- eller hyresbostäder, vilket är en större andel än den målsättning (45 %) man ställt upp för fullmäktigeperioden. Mellantingsbostäderna, dvs. främst Hitas-bostäderna och bostadsrätterna, utgjorde 23 procent och ARA-hyresbostäderna 15 procent av de färdigställda bostäderna.

Helsingforsbornas boendeutrymme som förut, men boendet blev dyrare

I slutet av år 2015 förfogade bostadshushållen i Helsingfors i medeltal över 33,8 bostadskvadratmeter per person. Boendeutrymmet per person har i Helsingfors stabiliserats på den nivå som uppnåddes år 2007, och har inte ökat de senaste åren, i motsats till medeltalet i Finland.

De senaste åren har boendet blivit klart dyrare. I synnerhet hyrorna har stigit snabbare än inkomstnivåindexet överallt i Helsingfors ända sedan slutet av år 2012. Snabbast har hyrorna stigit i stadens östra, sydöstra, nordöstra och norra delar, där hyresnivån i och för sig är lägre än medeltalet för hela staden. Aktiebostädernas prisutveckling uppvisar större lokal variation. Priset på gamla höghus- och radhusaktielägenheter har stigit klart snabbare än inkomstnivåindexet i innerstaden och västra Helsingfors, medan prisstegringen varit moderatare i övriga delar av Helsingfors. I synnerhet i staden norra och östra delar (s.k. dyrhetszon 4) har priserna på gamla bostäder inte stigit nämnvärt under fullmäktigeperioden.

Totalantalet bostadslösa bedöms ha minskat, liksom också de långtidsbostadslösa. Men de senaste åren har andelen bostadslösa med invandrarbakgrund vuxit. Större delen av de ensamstående bostadslösa logerade tillfälligt hos släkt och vänner. De övriga bostadslösa var sådana som vistades utomhus eller tillfälligt i härbärgen, bostadsinrättningar, vandrarhem el. dyl., samt i boendeserviceenheter av servicehemstyp, på sjukhus eller i andra inrättningar.

Positiv trend i helsingforsbornas hälsa och välfärd, men sociala problem och skillnader mellan befolkningsgrupper fortfarande ett bekymmer

Många av indikatorerna för hälsa och välfärd i Helsingfors visar en positiv utveckling. Helsingforsbornas förväntade återstående livslängd har vuxit, trots att den fortfarande är kortare än  i hela landet. Helsingforsbornas hälsotillstånd är enligt FPA:s sjuklighetsindex bättre än finländarnas överlag. Även folksjukdomarna förekommer mindre i Helsingfors än i Finland i medeltal. Av folksjukdomarna är det bara psykoserna som är på samma nivå i Helsingfors som i hela landet. Därutöver ligger helsingforsborna bättre till än medelfinländaren vad det gäller livsstilsrelaterade faktorer såsom matvanor, kroppsviktskontroll, rökning och motion. Ett flertal av helsingforsborna upplever sitt hälsotillstånd som gott, och över hälften anser den egna livskvaliteten vara genomsnittligt god.

Den högre dödligheten än i övriga Finland gäller inte för alla befolkningsgrupper. Bland högt utbildade och högre funktionärer förekommer i regel ingen skillnad i dödlighet mellan Helsingfors och övriga Finland. Men bland lägre utbildade och vanliga anställda är dödligheten klart högre i Helsingfors än i övriga Finland. Liknande iakttagelser kan göras också beträffande övrig data som beskriver välfärden. De högre utbildade upplever sin livskvalitet bättre än de lägre utbildade, likaså sin hälsa. Åldersgrupper emellan kan man skönja skillnader i till exempel upplevd hälsa och livskvalitet. Skillnader mellan könen framträder till exempel då det gäller förväntad livslängd och alkoholkonsumtion.

Allmänt taget står det gott till med helsingforsbornas levnadsvanor, men överstor alkoholkonsumtion och fylledrickande  är ett undantag. Överstor alkoholkonsumtion är klart vanligare i Helsingfors än i Finland i genomsnitt. Detta gäller både för män och för kvinnor, och syns klarast bland de lågt utbildade. En ljusglimt är att överstor alkoholkonsumtion tycks minska lite bland männen. Men skillnaderna är fortfarande stora, och noteras bör att alkoholrelaterade sjukdomar och alkoholförgiftningar förklarar över en fjärdedel av skillnaden i livslängdsförväntning mellan Helsingfors och övriga Finland för den del av befolkningen som fyllt 25 år.

Skillnaderna i hälsa och välfärd gäller inte bara befolkningsgrupper emellan utan syns även i skillnader bostadsområden emellan. Den lokala differentieringen i Helsingfors syns idag på flera plan än tidigare, och till exempel förekommer hög arbetslöshet och låg inkomst- och utbildningsnivå ofta i samma områden. I många fall har dessa områden en relativt stor andel invånare med främmande modersmål. De lokala skillnaderna i välståndsindikatorerna har samband med skillnader i socioekonomisk struktur: i de områden där en mindre andel är högt utbildade, en större andel är arbetslösa och där inkomstnivån är låg ligger man också ofta lägre än andra områden då det gäller olika former av hälsa och välfärd. Men trots att de lokala skillnaderna i Helsingfors är stora och förändringarna sker långsamt kan man skönja en minskning i skillnaderna för vissa indikatorers del. De lokala skillnaderna i sjuklighet har minskat en aning, och till exempel då det gäller andelen unga som efter avslutad grundskola fortsatt direkt till utbildning på andra stadiet ser skillnaderna områden och skolor emellan ut att ha minskat de senaste åren.

Helsingforsborna upplevde i medeltal stadskärnan och sitt eget grannskap lika trygga som tidigare. En central mätare av upplevd vardagstrygghet är hur tryggt man upplever sitt eget grannskap (dvs. bostadsområde) under veckoslutskvällar. Det egna grannskapet upplevdes lika tryggt som år 2012. Även att röra sig i kollektivtrafiken upplevdes vara tryggt. I detta avseende är invandrarnas situation inte lika god som ursprungsbefolkningens. Även kvinnornas oro för att råka ut för sexualbrott har ökat efter en lång period av positiv utveckling. Detta gällde i synnerhet för de yngre kvinnorna.

Helsingforsborna fortfarande de mest högskoleutbildade, kvinnor mer utbildade än män

Andelen invånare med högskolexamen är fortfarande klart större i Helsingfors än i Finland överlag. Däremot är examina på andra stadiet (dvs. mellannivå) ovanligare än i resten av Finland.  Sammantaget är andelen finsk- eller svenskspråkiga i Helsingfors som har examen efter grundskolan lite större än landsmedeltalet, men ändå är andelen personer som helt saknar examen efter grundskolan större i Helsingfors än i resten av Finland. Det beror delvis på att det i Helsingfors stora invandrarbefolkning finns personer vars utbildning inte registrerats. I befolkningens utbildningsstruktur i Helsingfors betonas dels den stora andelen högskoleutbildade, dels den stora andelen personer som helt saknar examen efter grundskolan.

I Helsingfors har kvinnorna mera utbildning än männen. Bland 25-64-åringarna hade 84 procent av kvinnorna en examen, 77 procent av männen. Examen på högskolenivå hade 55 procent av kvinnorna, 42 procent av männen. Männens utbildningsnivå har inte heller stigit i samma takt som kvinnornas.

Svag inkomstutveckling bland helsingforsborna, allt fler har måst ty sig till utkomststödet

I Helsingfors är andelen invånare med goda inkomster större än i övriga Finland. Men som en återspegling av det allmänna ekonomiska läget har helsingforsbornas inkomstutveckling varit minimal. Som exempel började deras disponibla inkomst sjunka kring senaste decennieskifte, och började stiga igen först år 2015. Skillnaderna i inkomst befolkningsgrupper emellan är mycket klara. Kvinnornas inkomster är fortfarande tre fjärdedelar av männens. Medelinkomsten varierar också enligt åldersgrupp.

I och med att arbetslöshet och i synnerhet långtidsarbetslöshet blivit allt vanligare har allt flera hushåll i Helsingfors  varit i behov av  allmänt bostadsstöd och utkomststöd. I flera år redan har antalet och andelen helsingforsbor som får utkomststöd vuxit stadigt. År 2015 lyfte nästan 76 000 helsingforsbor utkomststöd, alltså 12,1 procent av stadens befolkning. För allt flera har utkomststödet blivit en långvarig inkomstkälla i synnerhet på grund av utdragen arbetslöshet.

Antalet barn som bor i utkomststödtagarfamiljer har vuxit

Nästan 13 procent (12 600) av barnen under 18-år i Helsingfors bodde i en låginkomstfamilj. Andelen är lite större i Helsingfors än i landet i genomsnitt. Men allt sedan 2011 har andelen barn som bor i låginkomstfamiljer minskat snabbare i Helsingfors än i hela landet, och även lite snabbare än vad andelen låginkomsttagare minskat i Helsingfors hela befolkning.

Låga inkomster är något som starkt gäller ensamförsörjarfamiljer i synnerhet med barn yngre än skolåldern. Av ensamförsörjarfamiljerna hade hela 28 procent låga inkomster. Låga inkomster är också vanligare bland familjer med utländsk bakgrund, och i synnerhet i första generationens invandrarfamiljer.

Låga inkomster leder ofta till behov av utkomststöd. De senaste åren har man bevittnat en stadig ökning i dels antalet barn som bor i utkomststödtagarfamiljer, dels i deras andel av sina jämnåriga. För en växande skara människor är utkomststödet en allt långvarigare inkomstkälla. Områden emellan finns det stora skillnader i hur stor andel av barnen i området som bor i utkomststödsfamilj. I Södra stordistriktet var det 5 procent av barnen som var delaktiga av utkomststöd, i Östra stordistriktet 27 procent. Också då det gällde långvarigt utkomststödstagande gick skillnaderna i barnandelarna i samma riktning.

Trots att det går bra för en stor del av barnfamiljerna är det många familjer som måste anlita samhällets stöd. Sålunda är andelen elever som får särskilt stöd större i Helsingfors än i hela landet, och likaså är antalet besök vid barn- och ungdomspsykiatrins specialsjukvård i förhållande till antalet under 18-åringar i befolkningen större i Helsingfors än i hela landet och i Vanda och Esbo. Mellan åren 2012 och 2015 växte antalet öppenvårdsbesök. Åren 2008-2014 växte antalet barnskyddsklienter med nästan 40 procent, vilket betyder flera hundra barn fler per år.

Behovet av barnskydd påverkas av en rad olika faktorer. De vanligaste orsakerna till dels brådskande placeringar, dels omhändertaganden var bl.a. psykiska problem hos barnet, uppfostringssvårigheter, föräldrarnas alkoholhantering och psykiska problem hos föräldrarna. En tiondel av de brådskande placeringarna har berott på våld riktat mot barn. I bakgrunden till att barn placerats som en stödåtgärd inom öppenvården fanns oftast att föräldrarna hade svårigheter med uppfostrandet eller psykiska problem eller att det fanns problem i barnets uppväxtmiljö. Enligt Helsingfors stads social- och hälsovårdsverks anställda skulle de vuxna i barnskyddsklientfamiljerna behöva mera stöd med vuxenhet och livskontroll än vad barnskyddsservicen förmår ge.

Var tredje barnfamiljsförälder i Helsingfors uppger sig känna åtminstone ett visst mått av otillräcklighet som förälder. Ensamförsörjarföräldrar har klart mera otillräcklighetskänslor än föräldrar i parförhållanden. Föräldrarnas ork har också samband med upplevd depression.

De flesta unga i Helsingfors har det bra – självständighetsprocessen bromsas av utmaningar kring sysselsättning, utkomst och boende

För största delen av de unga i Helsingfors går det bra. Nio unga av tio upplever sig ha kontroll över sin vardag, och de unga vet i huvudsak till vem de ska vända sig om de får svårigheter. Med tanke på framtiden upplever de unga att de har goda möjligheter att stärka sina kunskaper i sådant som intresserar dem själva och att rikta in sig på branscher som de är intresserade av. Men var tionde ungdom har svårigheter att klara sig i livet. I bakgrunden finns bl.a. inlärnings- och koncentrationssvårigheter, mentala problem och olika besvärliga livssituationer. Dessutom kan många unga ha svårigheter att hitta sin egen bransch eller saknar motivation. Brist på lågtröskelservice i synnerhet inom den psykiatriska omsorgen blir ofta ett problem för dessa unga. Enligt dem som arbetar med sådana unga som kämpar med olika slags problem är en oroande grupp till exempel de som bor i eftervårdens stödbostäder. Deras anhörignätverk är bristfälliga. Föräldrarna förmår inte stöda de unga i deras självständighetsprocess.

En del av de unga hamnar fortfarande utanför arbete och utbildning. Nästan 9 000 unga i Helsingfors som fullgjort grundskolan har varken arbete eller studieplats. Som helhet har andelen unga som blir utanför arbete och utbildning hållits på samma nivå de senaste åren, men för under 20-åringarnas del har det skett en viss positiv utveckling. Allt fler helsingforsunga som fullgör grundskolan hittar en studieplats på andra stadiet, och denna positiva trend gäller i synnerhet för unga med invandrarbakgrund.

Trots att man med olika åtgärder lyckats hjälpa många unga att hitta en studieplats eller arbetsplats är de ungas ställning på arbetsmarknaden utmanande på många sätt. För en del av de unga drar perioderna av arbetslöshet ut på tiden, och långtidsarbetslöshet, som tidigare i lägre grad rörde de unga, har blivit vanligare. Samtidigt har antalet 15-29-åriga utkomststödstagare vuxit. Undersökningar visar att utkomststödstagande i många fall går i arv från generation till generation.

Penningbrist är något som syns på olika sätt i de ungas liv, såsom att man låter bli att ta upp en hobby eller avslutar den, eller att man låter bli att träffa sina vänner för att det kostar för mycket. Dessutom har var tionde ungdom lämnat räkningar obetalda och konsumerat på kredit. Förutom av utmaningarna kring sysselsättning och utkomst påverkas de ungas självständighetsprocess i Helsingfors i synnerhet av att boendekostnaderna är så höga. De senaste åren har detta tagit sig uttryck i ökat gemensamt boende och en växande andel unga som bor kvar i barndomshemmet. Samma fenomen märks också i de övriga kommunerna i Huvudstadsregionen, samtidigt som de unga i övriga Finland allt mera flyttar till eget hem.

De äldre i Helsingfors allt friskare och aktivare, upplevd dålig hälsa ökar med åren

De till åren komna i Helsingfors är allt friskare och aktivare. Det stora flertalet av dem bor kvar i sitt eget hem, och största delen tycker att de klarar av vardagen utan svårigheter. Största förändringen i andelen äldre som bor hemma har skett bland dem som fyllt 85. När folk bor kvar hemma allt längre ökar behovet av förändringsarbeten och hinderfria arrangemang i bostaden.

Skillnaden i skattepliktig medelinkomst är inte särskilt stor mellan de äldre, dvs. dem som fyllt 65, och dem som är i arbetsför ålder. Ändå hör 38 procent av de 65 år fyllda till inkomstklassen under 20 000 euro – den vanligaste inkomstklassen bland de äldre. Ju äldre åldersklass desto lägre inkomster. Problem med utkomsten är vanligast bland de äldsta kvinnorna. Även upplevd dålig hälsa och upplevd ensamhet blir allt vanligare med högre ålder.

De äldres förväntade återstående livslängd har blivit klart längre, men samtidigt har dödligheten i alkoholrelaterade sjukdomar, olyckor, demens och – bland kvinnor – även lungcancer stigit bland de äldre.

Andelen invånare med utländsk bakgrund växer, det är skäl att noga följa deras framsteg i samhället

I Helsingfors bor det över 90 000 invånare med utländsk bakgrund – 15 procent av stadens hela befolkning. Både deras antal och deras andel av befolkningen växer. Omkring 74 300 är födda utomlands och ca. 15 600 i Finland. De med utländsk bakgrund som fötts i Finland är andra generationens invandrare – första generationens finländare. Största delen av invandrarna är i arbetsför ålder. Av dem med utländsk bakgrund som fötts i Finland är nästan 90 procent under 20 år gamla.

Flertalet invandrare i Helsingfors är i bästa arbetsålder. Ändå är arbetslöshetsgraden klart högre och sysselsättningsgraden klart lägre bland invandrarna än bland ursprungsbefolkningen. Samtidigt bör man lägga märke till att det finns stora skillnader beroende på varifrån invandrarna kommit, och de olikheterna beror på skillnader i utbildning, språkkunskaper och tidigare arbetserfarenhet. Bland de stora invandrargrupperna har till exempel de som kommit från Estland – ofta hitflyttade för att arbeta – en nästan likadan ställning på arbetsmarknaden som ursprungsbefolkningen. Svårast att få arbete har de som kommit från länder därifrån det kommit många asylsökande och flyktingar till Finland, såsom Somalia, Irak och Afghanistan.

Invandrarnas ställning på arbetsmarknaden följer de ekonomiska konjunkturerna, och förändringar till det bättre eller sämre är tvärare än bland ursprungsbefolkningen. Av dem som har utländsk bakgrund är det många som arbetar med tillfälliga arbetsavtal och inom konjunkturkänsliga branscher. Sysselsättningsläget avspeglas också på inkomstnivån, som bland invandrare ofta är lägre än bland ursprungsbefolkningen i Helsingfors. Sysselsättning och utkomst inverkar också på invandrarnas utgångsläge på bostadsmarknaden. Omkring fyrtio procent av invandrarna bor på hyra inom det samhällsstödda boendet.

Vartefter invandrarna bor längre i Finland förbättras deras sysselsättning och inkomstnivå. De som bott längre i landet får arbete lättare än andra, och denna positiva utveckling tar sig också uttryck i stigande inkomster och ökat ägoboende. De med utländsk bakgrund som fötts i Finland utgör en snabbt växande andel av Helsingfors befolkning. Det är skäl att noggrant följa deras framgångar i samhället.

Mångsidig näringsstruktur i Helsingfors, läget uppskattas av företagen

Näringsstrukturen i Helsingfors är servicedominerat men ändå mycket mångsidigt. Ingen enskild huvudnäringsgren dominerar, och det ger Helsingfors bättre möjligheter att klara av problem som gäller enskilda näringsgrenar. Starka branscher i Helsingfors är fortfarande handel; information och kommunikation; uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster; samt verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik. Rejält över hälften av arbetsplatserna i Helsingfors finns inom dessa näringsgrenar. Som helhet hölls antalet arbetsplatser i Helsingfors nästan oförändrade under fullmäktigeperioden, men jämfört med läget år 2008 har arbetsplatserna minskat.

Bland näringsgrenarna genomgår i synnerhet handeln en brytningsperiod förorsakad av bl.a. digitaliseringen och globaliseringen. Många små lokala köpcentra har svårigheter när konsumenterna väljer de stora köpcentren. Även konkurrensen med utländska aktörer har skärpts. Åren 2010-2015 växte webbhandelns andel av detaljhandeln i Finland med 34 procent, och också det inverkar på hur företagen inom handel och deras personalstyrka och omsättning utvecklas. Men å andra sidan kompenseras denna trend av att folkmängden ökar och konjunkturerna just nu stiger, så handelsbranschen torde växa i framtiden.

Fördelningen på små, medelstora och stora företag har hållits oförändrad i Helsingfors. Nästan alla (98 %) företag i Helsingfors faller inom kategorin småföretag, med mindre än 50 anställda. Men av alla anställda i Helsingfors arbetar ändå ca. 40 procent inom stora företag, vars betydelse för ekonomin och sysselsättningen är mycket stor.

Företagsverksamheten i Helsingfors är koncentrerad till stadskärnan och zonen däromkring, samt till området Sockenbacka – Norra Haga. Forskning har påvisat att anhopning till vissa områden förbättrar verksamhetsbetingelserna för kunskapsintensiv företagsamhet. Förutom att det finns anhopningar inom Helsingfors finns det lokala koncentrationer även i övriga Huvudstadsregionen. Man kan se att Esbo och Vanda är handelsstäder, och Vanda har en koncentration av logistikföretag. I Helsingfors och Esbo finns det allra mest jobb inom ICT och inom kategorin juridik, ekonomi, vetenskap och teknik. Helsingfors skiljer sig från landet som helhet med sina många arbetsplatser inom finansiering och offentlig förvaltning.

Enligt en rapport publicerad hösten 2016 uppskattar företagen Helsingfors som läge. Det som mest påverkat företagens placering i Helsingfors är var företagets anställda, ägare och ledning bor, tillgången på lämplig arbetskraft inom pendlingsområdet samt nuvarande och potentiella kunders närhet. Även Helsingfors nåbarhet spelade en viss roll. Svararna var nöjda med att det i Helsingfors finns tillräckligt med alternativa ställen att etablera sig, om än en del svarare tyckte prisnivån var hög och att tillgången på företagstomter var en utmaning. Kollektivtrafiken var man nöjd med, men samtidigt efterlystes satsningar på övriga trafikförbindelser inom staden och på förbättrade parkeringsmöjligheter. För det mesta upplevde man att stadens inställning till företagande och företagsverksamhet var positiv.

Turismen växer i Helsingfors

Efter en svacka åren 2012 och 2013 har turismen i Helsingfors börjat växa igen. Lite över hälften av övernattningarna i Helsingfors görs av resenärer från utlandet, och lite under hälften av folk från Finland. Ryssarnas övernattningar har under de senaste två åren minskat med hälften, men samtidigt har kinesers och japaners sammanlagda övernattningar nästan fördubblats på fem år. Betydelsen av turismen från Asien betonas av att de inkomster som kom sig av kinesiska resenärer för första gången var större än de som ryssarna hämtat in, trots att det kom färre kineser till Helsingfors.

Trots att antalet resenärer för närvarande växer, ligger Helsingfors lite efter sina konkurrenter, till exempel Stockholm och Köpenhamn. Helsingfors lever ännu i en värld av traditionella attraktionsfaktorer för turisterna, som ofta härrör från sinnebilder om Finland, såsom ”kall” eller ”snö”. Samtidigt tycker bland annat de unga att det som är viktigare för valet av resmål än stereotypa uppfattningar är till exempel en cool stämning och ett ovanligt resmål. I detta avseende har Helsingfors tagit stora kliv framåt de senaste åren. Bland annat har de bastur (Löyly och Allas) som inrättats på strandområdena kring stadskärnan givit en myckenhet internationell publicitet.

Många indikatorer visar att miljöns tillstånd i Helsingfors utvecklats till det bättre

Både utsläppen av växthusgaser och energiförbrukningen per invånare har minskat i Helsingfors under fullmäktigeperioden. Men i bägge avseendena är det en god bit kvar till målsättningen för år 2020. Utsläppen har minskats av att energiproduktionens utsläpp i hela landet minskat, att Helen Oy Ab:s egna utsläpp för energiproduktion minskat samt att energieffektiviteten i stadsområdet förbättrats. Till de viktigaste orsakerna till minskad energikonsumtion hör att energieffektiviteten förbättrats i byggnader och elanläggningar, t.ex. belysningen, samt att fordonens energiförbrukning blivit bättre.

Luftkvaliteten har beträffande kvävedioxidhalten förbättrats lite under fullmäktigeperioden, men fortfarande överskrids EU:s luftkvalitetsdirektivs årliga gränsvärde på grund av avgaser i de livligt trafikerade gaturavinerna i centrala Helsingfors. Samtidigt har läget förbättrats märkbart i synnerhet beträffande de svävande partiklarna (PM10), tack vare effektiva åtgärder som gällt i synnerhet bekämpning av gatudamm om vårarna. Sedan år 2012 har EU:s gränsvärde inte överskridits en enda gång vid mätstationerna, men på livligt trafikerade områden finns det fortfarande en risk att det överskrids.

Beträffande kväve- och fosforbelastningen på havsvattnet har en internationellt sett bra nivå nåtts efter år 2004, då man vid avloppsreningsverket i Vik effektiverade avlägsnandet av kväve. Ändå har den mängd kväve som från reningsverket leds ut i havet ökat lite under fullmäktigeperioden.

Mängden deponerat avfall i Huvudstadsregionen minskade betydligt i och med att avfallskraftverket i Vanda körde igång. Å andra sidan tycks, enligt HRM:s enkäter om avfallssorteringen, sorteringen av avfall i hemmen ha minskat en aning efter att avfallskraftverket kom med i bilden.

Helsingforsborna nu nöjdare med servicen

Börjande år 1983 och nu senast 2016 har man nio gånger, en gång per fullmäktigeperiod, med en likalydande enkät sonderat kommuninvånares belåtenhet med sin hemstads service och boendet i staden. På den senaste enkäten våren 2016 svarade 1 081 helsingforsbor. Sedan år 2012 har man överlag i Finland blivit nöjdare. Resultaten för Helsingfors år 2016 var de bästa någonsin sedan man började med denna enkät om kommunal service. Det man var nöjdast med i Helsingfors var dricksvattnets kvalitet, kollektivtrafiken, avfallsservicen och återvinningen, den allmänna ordningen samt biblioteks- och kulturservicen. Mest missnöje riktades mot tillgängligheten på hyresbostäder, tandläkarservicen och hemservice för åldringar.

Märkbara skillnader i valdeltagande mellan befolkningsgrupper och stadsdelar

Helsingforsborna är aktivare röstare än finländarna i allmänhet. Av de röstberättigade i Helsingfors röstade 75,1 procent vid riksdagsvalet 2015. Mellan år 1983 och 2015 sjönk valdeltagandet med bara några procentenheter i Helsingfors, mot nästan 11 procentenheter i hela landet. Men det finns märkbara skillnader i valdeltagande befolkningsgrupper emellan. Bland unga, personer bosatta i socioekonomiskt svagare bostadsområden, lägre utbildade, och invandrare är valdeltagandet lägre än bland andra befolkningsgrupper. Vid riksdagsvalet 2015 var skillnaden i valdeltagande mellan det aktivaste och det passivaste området 26 procentenheter, vid kommunalvalet 2012 rentav 40 procentenheter.

De ungas intresse för partipolitisk verksamhet är inte påfallande stort. För den skull är alla unga inte passiva, utan påverkandet har flyttat till andra arenor. De unga vill påverka genom ekologiska köpbeslut, gemensamma aktioner för eller emot en eller annan sak samt inom sociala media och i webbgemenskaper. I Helsingfors har man velat främja demokratiskt påverkande bland unga med hjälp av ungdomsforumet Ruuti – Krut, dit årligen en tjugo personers kärngrupp utses för att fungera som länk mellan de unga och beslutsfattarna i Helsingfors.

Helsingforsborna föredrar för det mesta lågtröskelkultur, även invånarinitierad stadsaktivism har ökat

Helsingforsborna söker sig allra mest till så kallad lågtröskelkultur såsom bibliotek, bio, teater och lättmusikkonserter. Även olika slags stadshappenings har varit mycket populära. De senaste åren har man i medborgarregi ordnat rikligt med evenemang i Helsingfors, och en del av dem har varit försök att påverka även stadens olika ämbetsverks verksamhet och planering. Individer och grupper har blivit motorer för utveckling. Olika frågor som aktivt anknyter till Helsingfors har diskuterats på Facebook i bland annat grupperna Lisää kaupunkia Helsinkiin och Helsinkiläisten Helsinki. Bland övriga goda exempel på utvecklande nerifrån uppåt kan nämnas den mycket populära Restaurangdagen, festivalen Flow samt evenemanget Slush, som alla erhållit stor popularitet och renommé även utanför vårt lands gränser.

Utvecklingen inom stadskulturen i Helsingfors syns också inom matkulturen. Under 2000-talet har mat- och restaurangkulturen i Helsingfors gått framåt med stormsteg. Beskrivande för utvecklingen är bland annat att antalet nya företag inom restaurangbranschen vuxit de senaste åren och att det hela tiden uppstår mera nya företag än det läggs ner gamla. Också lokalt kan man skönja en del mycket välkomna förändringar i restaurangkulturen. I innerstaden, som just nu breder ut sig, uppstår det små butiker, kaféer och restauranger på gatuplanet, och på sistone har det funnits signaler på att sådan verksamhet allt mer börjar synas även utanför innerstaden.

Det blir allt aktuellare för stadsförvaltningen att identifiera de olika former av stadsaktivism som förekommer och att det pågår en funktionell och strukturell förändring inom medborgarsamhället. Den innebär en möjlighet att ta vara på invånarnas energi och kunnande som en resurs. Ett sätt att stöda aktivt deltagande i stadens planering och utveckling är att ställa öppen data till allmänt förfogande. Åren 2013-2016 ökade nyttjandet av de data som finns på öppensajten Helsinki Region Infoshare i betydande grad. Nyttjandet av öppendatan har främjats även vid träffarna kring temat Helsinki Loves Developers, som lockat växande skaror intresserat folk.

Positiv ledarskapsutveckling, skillnader arbetsgemenskaper emellan

Kunta 10, en uppföljningsstudie av arbetsliv och arbetsvälmåga som görs vartannat år, påvisar en försiktigt positiv trend för Helsingfors del. Helsingfors stads helhetsplacering steg något mellan åren 2014 och 2016, och framstegen gällde framför allt de mätare som beskrev arbetsgemenskaper och ledarskap. Däremot sjönk Helsingfors totalplacering något då det gällde mätare som beskrev arbete och orkandet i arbetet.

Resultaten visar att trots att arbetsmängden och pressen i arbetslivet upplevs ha ökat har arbetslivet inte känts mera betungande eller stressigt för det. Även personalens upplevelse av stöd från förmanshåll har blivit lite bättre. De anställda upplever att ledarskapet i någon mån uppmuntrar till delaktighet, trots att det på ett par år skett en liten nedgång. Det som däremot enligt resultaten tål förbättras är beslutsfattandets rättvishet. Spridningen är stor för samtliga svar som gällde ledarskap, så det finns åsikter över hela skalan, och det finns betydande skillnader mellan och inom rotlar och ämbetsverk.

Under fullmäktigeperioden inleddes en omfattande ledarskapsreform inom Helsingfors stad, och den inbegriper också en övergripande organisationsförändring. De anställdas inställning till reformen följs med hjälp av enkäten Muutospulssi. Trots att man inte kan dra allmänna slutsatser av svaren på första omgången visar de att de anställda huvudsakligen tycks ställa sig positivt till förändringen. Bara en liten del av svararna var negativt inställda. Men en betydande del av de anställda kunde inte formulera en klar åsikt, och neutrala svar var vanliga. Man kunde finna ett samband mellan aktiv informering från chefernas sida och positiv inställning till reformen.

Lisää uusi kommentti